Hos Helena

På tisdagar är det fullt ös. Först jobb på jobbet (inte hemifrånjobb som jag ägnar mig åt tre dagar i veckan), raka spåret hem och sedan italienskalektion via nätet. Strax efter halv åtta är jag klar och kan pusta ut. Ofta går luften ur mig lite grand efter det där hysteriskt intensiva italienskatänket. Och sedan är det dags att äta något. Sent. Puh, det är tur att jag kan ägna resten av kvällen åt precis ingenting.

Långhelger är underbara! Efter att ha jobbat till kl 13 idag gjorde jag M sällskap på en lång promenad i solen. Att solen visade sig var ju schysst, den har inte precis slösat med sin närvaro de senaste veckorna. Ikväll har vi, precis som förra fredagen, lagat linguine med skaldjur och druckit prosecco. Den allra bästa inledningen på helgen.

Idag bjöd Elin på lunch på Lux. En försenad födelsedagspresent, som jag är glad att jag har sparat på lite, för jag är helt säker på att jag uppskattade den mer nu i mörkaste oktober än vad jag hade gjort i somras. Jag åt en löjligt god hummersjuden torsk med fänkål, tomat och krispiga krutonger. Till efterrätt blev det havtornssorbet. Perfekt!

Imorgon ska jag och brev-M fira 20 års vänskap med en heldag tillsammans. Fina brev-M; tänk vilken tur att du satte in den där annonsen om brevvän i Mitt Livs Novell 1989…

… är ni kvar?

Det blev visst en bloggpaus. Det verkliga livet har sugit musten ur mig de senaste veckorna, men nu är jag här igen.

Min svärmis är en äkta kulturtant, så när vi hittade den här nyckelbrickan på Designtorget kunde vi inte låta bli att köpa den. Som klippt och skuren för M:s mamma!

Svärmis var här och höll Theodoren sällskap när vi var i Berlin och vi satte brickan på de extranycklar som hon använde. Samma lilla knippa som hon alltid använder när hon är här. Och där har de blivit kvar. Ibland lånar jag den eftersom den är så liten och behändig att ha i fickan. Med kulturtantsbrickan och allt, men trots att jag övar lite grand så kommer jag nog aldrig att bli lika genuint kulturtantig som svärmis.

- Nya underkläder från Twilfit inslagna i silkespapper
- Ytterligare ett läppglans från Lancôme
- Ett nytt och fluffigt duntäcke. Jag dansade en gladdans på sovrumsgolvet när jag packade upp det.
- Solsken
- Helg!

Jag har en envis och kämpig magkatarr som inte vill släppa och då gäller det att fokusera på det bra sakerna. Lyx kan få vilken krämpa som helst att kännas mindre jobbig.

Berlin är en häftig och spännande stad. Intressant historia, coola byggnader, snygg arkitektur, hur många museum som helst och bra shopping. En perfekt stad för intensivt turistande med andra ord. M:s och mina fyra dagar räckte inte riktigt för att se allt vi ville, men vi hann i alla fall med godbitarna. I Berlin bara måste man ju se och uppleva Brandenburger Tor, Riksdagshuset, Potsdamer Platz, Alexanderplatz, Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche, KaDeWe, shoppingen på Friedrichstraße, det i princip omöjliga S- & U-Bahnnätet och den tyska atmosfären.

Att jag har börjat plugga italienska gjorde det inte enklare att svänga över till tyska för en helg. Det blev onödigt komplicerat när hotell- och restaurangpersonalen svarade M på engelska eller på den italienska krogen bland de tysktalande italienarna. Även om det var klurigt att sortera språken, var det skönt att inse att jag fortfarande kan uttrycka mig utan att behöva några längre tankepauser och att jag hänger med i svängarna även när tyskarna pratar fortare än en trimmad Volkswagen. Jag passade på att köpa ett par tyska pocketböcker på Dussman das KulturKaufhaus (ett riktigt bokmecka - öppet till midnatt och perfekt att strosa runt och småshoppa lite på väg hem på kvällen!), så nu ska jag bannemig läsa mer än bara något nummer av Stern då och då.

Hotel Melia Berlin mitt i smeten på Friedrichstraße var toppen! Stort rum, en helt gudomlig säng, perfekt service och en alldeles enorm frukostbuffé. Så pass lyxigt att jag fick ångest och var tvungen att dubbelkolla priset på bekräftelsen, för det kändes absolut mer fancy än vad vi hade trott. Den där extra lyxkänslan gjorde inte långhelgen mindre behaglig. Inte alls.

Muspek för bildtext!

(more…)

Sedan några veckor tillbaka läser jag italienska för nybörjare via Högskolan i Dalarna. All undervisning sker på distans och det är ett spännande experiment att se om jag kan lära mig ett nytt språk på det här sättet. Kursen går bara på kvartsfart och jag trodde i min enfald att det skulle vara en lätt match att hänga med i pluggtempot trots att jag jobbar. Haha! Det måste ha brunnit i huvudet på mig eftersom jag inte tänkte på att det aldrig är en walk in the park att läsa språk på högskolenivå. Kursen vänder sig visserligen till nybörjare, men särskilt lätt är det inte.

En ABF-kurs hade sannerligen varit en enklare väg. Särskilt som jag inte kan göra något med måtta och helst vill ligga steget före i veckoplaneringen. Den stressen behöver jag definitivt inte i nuläget, men jag kan ändå inte släppa tanken på att fröken kanske blir arg på mig om jag inte lämnar in veckans uppgifter i tid. Allt är precis som det var när jag var 15 alltså.

Hur som helst; när jag kan göra mig förstådd på italienska återstår det bara att köpa ett flådigt hus vid kusten i Toscana. Är inte det en bra morot? Just nu kan jag mest säga saker i stil med: Boungiorno! Mi chiamo Helena. Sono svedese di Stoccolma e ho trentacinque anni. Det är en lång och snårig väg fram till det där huset i Toscana…

Minisemestern i Berlin var härlig. Inte bara för att det är fantastiskt att se nya saker, utan allra mest för att vi båda två verkligen behövde varva ner. Hotellet var flott och rummet hade det vi behövde mest av allt: en stor och galet skön säng med fem olika sorters kuddar tillverkade efter konstens alla regler. Vi sov som grisar och och lyckades njuta ordentligt av att vara både avkopplade och nerkopplade. Och så for vi runt som skållade troll och hann se en hel massa. En bra kombo!

Så fort jag hinner återkommer jag med bilder och en reseberättelse. Berlin är en kanonstad!

Ingen semesterresa utan stress dagen innan, så är det bara. Idag har jag jobbat lite längre än vad jag borde och sedan promenerat till city, köpt lite småsaker och växlat pengar. Nu borde jag definitivt stryka kläder och packa väskan, men har istället fastnat i viloläge med datorn på magen.

Taxin är beställd till kl 5.30 imorgon och knappt två timmar senare lyfter planet mot Berlin. Om jag ska ha en chans att orka gå upp och åka till Arlanda i något annat än pyjamas imorgon bitti, bör jag nog sätta fart nu.

Auf Wiederhören!