Hos Helena

Jamen, det var väl för väl att Elisabeth Höglund åkte ur Let´s dance ikväll. Nästa vecka blir det dock stenhårt. Morgan Alling har varit min favorit sedan första programmet, men nu har ju Magnus Samuelsson seglat upp som en bubblare. En ganska stor bubblare.

Jag lyssnar på Christer i P3 (det tillhör mina eftermiddagsrutiner) och dagens ämne är ärr på kroppen. Lyssnarna uppmanas att ringa in till programmet och berätta historier om ärr och de som vill får gärna skicka mms för publicering på hemsidan.

Jag lovar att varken ringa eller mms:a, men det där med ärr är ju lite av min specialite. Jag har dock inga spännande historier om något av dem, även om jag brukar säga att jag råkat ut för ett och annat hajbett. Fast det är klart, två av ärren har läkarna öppnat två resp. tre gånger och det där med mönsterpassning visade sig inte vara deras grej. Jag har märken efter stygn som går kors och tvärs och liksom har glidit både uppåt och neråt. Not so stylish. Tack och lov syns ju inte ärren om jag har mer än underkläder på mig. Och det har jag ju oftast.

Igår snurrade Charlotte Perrellis låt “Hero” i mitt huvud hela dagen. Idag är det det franska ESC-bidraget “Divine” med Sebastien Tellier som har fastnat. Riktigt bra!

Trailern till Sex and the City-filmen finns på You Tube och jag kunde så klart inte låta bli att titta på den. Nu vet jag en massa om handlingen (lite för mycket kanske). Och längtar till premiären.

Jag har verkligen sörjt att mina dvd-boxar med Grey´s Anatomy har tagit slut och saknat de där 40-minutersstunderna (eller 80-, 120- eller snarare 160-minutersstunderna) med ett riktigt bra program. Den här veckan blir det ändring på torpet! Säsong 4 av Grey´s Anatomy startar på onsdag. Rena rama högtidsstunden. Fast jag undrar ärligt talat hur det kommer att kännas att Meredith, Mc Dreamy, George och de andra inte är i min dator, utan på tv. Och på torsdag visar tv4 det första avsnittet av Private Practice där en av karaktärerna från Grey´s har huvudrollen.

Redan ikväll dyker Anna Pihl upp på fyran. Det är något speciellt med danska serier och Anna Pihl är inget undantag.

Det verkar som om jag kommer att få fullt upp under våren.

Tidigare i höst började jag titta på Grey´s Anatomy på dvd eftersom jag inte hängde med när serien startade på tv. Jag köpte första säsongen och tittade på den i raketfart. Säsong 2 är uppdelad på två boxar och nr 1 tog slut alldeles för fort. Nu är jag inne på del 2 av säsong 2 och det är den sista som finns att köpa i butiken i nuläget. Nu är det en utmaning att få avsnitten att räcka så länge som möjligt. Allra helst vill jag se ett avsnitt om dagen, men då kommer jag ju att hamna i Grey´s-nöd redan nästa vecka. Säsong 3 släpps den 5 december och jag har tänkt att önska mig den i julklapp. Om inte tomten kommer med den på julafton blir det svårt att klara sig igenom julhelgen.

Under tiden jag tittar på mina dvd-avsnitt rullar serien på i kanal 5 och jag ligger två säsonger efter. Det här medför att jag ibland råkar se en snutt av en trailer för kommande avsnitt eller inte kan låta bli att läsa i tv-tidningen om veckans handling. Gaaah. Nu har det ju visat sig att det har bildats nya par både hit och dit, men jag antar att de nog har hunnit göra slut och bli ihop ett par gånger innan de har kommit till säsong 4.

Kika-i-tv-tidnings-syndromet är nog lite samma sak som att jag ibland inte kan låta bli att titta på sista sidan i den bok jag läser. Jag är så nyfiken att jag inte kan hejda mig. Till saken hör att jag alltid ångrar mig efteråt, men då går det ju inte att ogöra det.

På dagens lunch pratade småbarnföräldrarna om hur fiffig den bärbara dvd-spelaren är att ha med i bilen och på resor. För barnen, alltså. Jag satt tyst och tänkte: ja… det är väl som när jag har med mig laptopen och ser på en film eller letar reda på ett trådlöst nät. Fast jag sa inget. Mina vänner från lillstaden tycker nog att jag är en laptopmissbrukare. Att sköta sina bankärenden via nätet är fortfarande lite nytt för dem.

I veckan beställde jag säsong 1 av Greys Anatomy och förhoppningsvis kommer den i brevlådan innan jag ska åka iväg på konferensresa. Blir perfekt att kika på ett par avsnitt innan det är sovdags där i hytten.

Varje månad bär brevbäraren hem ett par mattidningar till mig. De har hittills hamnat i en hög i bokhyllan efter att jag har bläddrat i dem. I garderoben har jag tre tidskriftsamlare fulla med tidigare årgångar av Allt Om Mat, Mat & Vänner m fl, men utrymmet i garderoben är värdefullt och fler tidningar får inte plats. Till slut kändes det som om mattidningarna höll på att ta över vårt bo. Och kasta dem kan jag inte; de blir ju liksom aldrig för gamla.

När vi kom hem från semesterveckan i lillstaden gjorde M en rokard i bokhyllan och vips fanns det ytterligare plats där. Jag köpte fler tidskriftsamlare, sorterade tidningar och kastade faktiskt en del gratistidningar (efter att ha rivit ur recept och tips som jag vill spara). Till slut hade jag fått ordning på kaoset.

Sedan sorteringsruschen har det fortsatt att komma nya tidningar. Senast idag, när jag fick senaste numret av Elle Mat & Vin. Utan att jag kom ihåg att jag faktiskt prenumererar på den. Antingen beror det på att 1) tidningen utkommer så sällan att jag hinner glömma bort den eller 2) att jag inte kan hålla reda på alla prenumerationserbjudanden jag tackat ja till. Jag tror på det första alternativet.

Så här har det sett ut under största delen av min sjukskrivning. Citronsorbet och några Sex And The City-avsnitt i sängen. Ett bra sätt att fördriva tiden och inte minst en stunds ontflykt. Jag fick SATC-boxen i julklapp och är glad att jag inte såg alla avsnitt på raken direkt. Jag har spridit ut dem rejält. En omgång i vintras, ett par avsnitt i hytten när jag var på konferens ombord på Birka Princess med jobbet, några timmar på hotellrummet i Rom när jag var tvungen att vila och så ett långt marathon de senaste veckorna.

Nu är alla avsnitt genomtittade och det känns hur tomt som helst. Jag har upptäckt hur fiffigt det är att se på dvd-filmer i laptopen och måste nog köpa en ny serie. M har de flesta Seinfeld-säsonger, men det är inte riktigt min tekopp. Jag vill ha spänning eller love. Tips någon?

Årets sommarpratare presenterades i onsdags och även i år dök det upp några personer som jag hoppas lite extra på. Vilken smart idé det här är egentligen. Det finns helt säkert värdar för alla smaker. Inbillar jag mig i alla fall. Att det går att lyssna på programmen via webben i efterhand och även ladda ner i mp3-format är ju en riktigt snilleblixt. Jag laddar ofta ner ett gäng program som jag lyssnar på när jag sitter eller ligger vid Riddarfjärden.

I år kommer jag att sikta in mig lite extra på:

24 juni - Mark Levengood
4 juli - Filip Hammar & Fredrik Wikingsson
6 juli - Per “Plura” Jonsson
13 juli - Gustav Fridolin
16 juli - Peter Martinsson
17 juli - Camilla Läckberg
21 juli - Peter Settman
4 augusti - Paolo Roberto
10 augusti - Filippa Reinfeldt
11 augusti - Pernilla Wahlgren
12 augusti - Christer Fuglesang

Min absoluta favorit hittills är Mauro Scocco som var värd den 30 juli 2005. Programmet finns i mp3-format här (tillsammans med övriga program från 2005).