Hos Helena

Prisad vare varmvattensguden! Imorse återkom det varma vattnet. Jag passade på att diska det gigantiska berget med tallrikar, glas och bestick på förmiddagen - ifall det bara skulle vara en kort stund. Men nejdå, nu ikväll har jag kunnat duscha i varmt vatten. Gissa hur skönt det var!?!

Plötsligt känns varmt vatten i kranen som värsta lyxen.

Så här fina var de gula blommorna i sovrumsfönstret. Tills vi lämnade boet för att fira påsk i lillstaden. När vi kom hem hade de gula bollarna förvandlats till torra eterneller utom all räddning. Nu ligger de i soporna. Synd på så fina blommor.

Igår eftermiddag tog jag äntligen tag i den gigantiska högen med papper som legat på en hylla i sovrummet i evigheter. Ungefär två års lönespecar, räkningar, papper från FK och annat tjafs. Det är otroligt att jag, som tycker att jag är noggrann och på gränsen till pedantisk, inte har fått det här gjort tidigare.

Ett tag höll jag nästan på att drukna i papper, men nu sitter allt bakom rätt flik i rätt pärm. En lättnad.

Stackars Lilla Björn; snart råkar han ut för en allvarlig nackskada. En enda bok till i högen och han är stekt.

I somras satt han inte riktigt lika illa till, men nu är läget ett helt annat. Det blir dramatiskt framöver. Att flytta på Lilla Björn är inget alternativ; han bor på hyllan över sängen. Punkt slut.

Min farmor hade ett välfyllt linneskåp med kökshanddukar, dukar och inte minst vita lakan med broderat monogram på. Överlakan som de flesta inte använder längre och som nog skulle ha blivit liggandes om inte min fiffiga mamma hade gjort påslakan av dem. Jag och mina syskon fick var sin uppsättning i julklapp. På våra lakan finns både monogram och spets och kvalitén är grym. Dessutom är de coolare än alla Lexington-påslakan i hela världen.

Det är lite intressant att fundera över hur farmor tänkte när hon satt och broderade på lakan efter lakan. Och virkade spetsar. Var det sånt som hon och väninnorna pratade om? Broderade farmor monogram när syjuntan hade möte? Vann den som hade flest lakan med monogram på? Ja, man kan ju undra.

Lill-A och E:s lakan ser ut så här.

I det här boet hann det aldrig komma fram några tomtar innan julen var över. Veckan innan vi skulle åka till lillstaden kändes det fortfarande för tidigt att plocka fram dem och sedan gick dagarna så fort och vips var vi inte hemma längre. Tomtarna får vila till nästa jul helt enkelt.

En tomte hann dock fram ur sina gömmor; en handgjord filur som M fått av en kompis mamma när han var liten. Han står i vardagsrumsfönstret och håller koll på oss.

Hemma hos mamma och pappa var det däremot tomteinvasion. Varje jul trollar mamma fram ett tomteland på en byrå i hallen och det är kul att se vad hon har hittat på. Trist nog är det i princip ont om ljus i hallen, så det blir inga bra bilder.

Här är herr Amaryllis 2007!

Bilden är ett par dagar gammal och sedan den togs har Amaryllisen skjutit iväg på höjden. Han ser lite tanig ut och frågan är om han hinner att slå ut innan vi åker söderut för julfirande. Han har till på onsdag kväll på sig och M är den av oss två som tror på Herr Amaryllis. Ni förstår att det är spännande.

Mellan en orchidé och en garderobsblomma i vardagsrumsfönstret står en kruka med basilika. Och där trivs den fint, till skillnad mot i det mörka köket. En helt ok lösning på att basilikaplantorna tidigare blivit ledsna strax efter att jag packat upp dem från matkassen och de insett att de ska stå i ett ljusfattigt kök. Nu lever de i flera veckor och mår finfint.

Fina svärmis skickade blommor till mig igår. Superfina blommor.

Peppningskramar är bra. <3

Följetongen fortsätter. Theodor är en sov- och goskatt. Antingen ligger han i soffan och softar eller sträcker han ut sig i sängen.

Så klart att Theodoren vill ligga på husses arm, det gör ju matte ibland.