Som en disktrasa
Min pollenallergi har fullständigt gått bananas på sistone. Jag har varit täppt, andfådd och trött i två veckor ungefär. Ganska hopplöst faktiskt. I söndags gjorde astman entré för första gången och jag fick jättesvårt att andas. Efter en sväng på stan var det snålt med luft, kan man säga. Vila gjorde gott, men på kvällen när jag skulle sova blev jag sämre igen. Väldigt obehagligt.
Igår fick jag Bricanyl och den hjälper tack och lov. Det är fortfarande tungt att andas och jag blir rejält andfådd när jag äter, pratar eller går, men jag får i alla fall luft. Att få i sig läkemedlet är lite av ett moment 22 eftersom man ska ta ett djupt andetag och andas in en dos och det är ju knepigt när man inte kan ta dra djupa andetag. Det funkar dock, även om det inte känns så.
Idag vaknade jag dessutom med halsont och huvudvärk. En brakförkylning på det här vore minst en grej för mycket. Blä! Jag längtar ut i friska luften (som just nu inte är så frisk) och min kropp behöver verkligen de dagliga promenaderna för att inte krascha. Jag har nog aldrig längtat så mycket efter regn som jag gör nu!
Skickar en kram, tipsar om Oxis (som Bricanyl, fast långverkande…) och hoppas på regn snart!
Comment by Mi — 29, April, 2009 @ 5:24 pm
Kram. Och tveka inte att ta dig till sjukhus och få lite medicin om det är överjävligt. Var i Sthlm i helgen och idiotförklarade mig själv att jag följde pollenvågen. Kände mig som en sill på torra land som kippade efter andan ibland. Sill med stor mage dvs
. Vi kan dansa regndanser båda två, för detta är pest. Håll ut. Vintern är snart här 
Comment by Mimmi — 29, April, 2009 @ 7:52 pm