Äntligen!
I torsdags var det äntligen dags - jag satt ute vid vattenkanten och läste för första gången i år. De där stunderna är ovärderliga. Det är meditativt att sitta nära vattnet; titta på fiskmåsar och båtar, blunda, ladda batterierna och koppla bort allt annat. Eller läsa en bra bok, då försvinner tiden. Den här platsen är verkligen min oas mitt inne i stan.
Jag återvände både i fredags och igår. Idag tog pollenallergin över och jag fick knappt luft. Våren är inte odelat behaglig tyvärr. Det är läskigt när allergin inte bara innebär täppt näsa, kliande ögon och huvudvärk, utan även sätter sig på luftrören. Det är nog dags för ett nytt läkarbesök.
