Hos Helena

Jag håller på att fasa ut en av medicinsorterna och det suger. Den här gången visste jag dessutom redan innan hur jag skulle må eftersom jag har gjort det här i två omgångar redan. Det gör inte saken mindre obehaglig. Jag blir osocial, på dåligt humör, illamående, yrslig och allmänt ur form. Precis samma symptom som när jag började med medicinen för 1 1/2 år sedan. Det är lite som att gå i ide och sedan komma ut efter en vecka eller nåt.

Jag har en lista med att-göra-saker som bara inte blir av. Idag har jag i alla fall prickat av en synundersökning hos optikern. Och det var verkligen på tiden.

Jag har haft glasögon sedan jag var 13 år, men de senaste åren har det varit lite frostigt mellan mig och glasögonen kan man säga. De funkade inte helt hundra, jag lät bli att använda dem, såg ok ändå och sedan har det rullat på. Tills huvudvärken började dyka upp varje eftermiddag och texten dansade på skärmen.

Undersökningen hos optikern gick smärtfritt. Svårast var nog egentligen att säga bokstaven R gång på gång inte att se den på tavlan. All heder åt optikern som höll masken, trots att det ryckte lite i mungiporna. Mina R sitter obeskrivligt långt bak i munnen och de har förmodligen hamnat där med modersmjölken.

När jag har bestämt mig för vilka bågar jag ska ha blir det nya brillor. Nästa punkt på listan är ett tandläkarbesök. Buhu.

I lördags var vi lite extra hjärtliga mot varandra, M och jag. Vi åt frukost på café, gick en lång promenad, shoppade lite och handlade godsaker i Hötorgshallen. På kvällen åt vi gott, drack skumpa och slappade i soffan. En perfekt Alla hjärtans dag!

För första gången på ganska många år gjorde jag inga Alla hjärtans dag-kort att skicka till familjen och de närmsta vännerna. Istället satte M och jag in pengar till Hjärt-Lungfonden, vilket gynnade både mig och hjärt-lungforskningen.

Den minsta killen i lillstadsfamiljen fick dock en present. Han greppar ju inte riktigt det där med välgörande ändamål…

Jag har varit på date ikväll. Med M! Veckorna blir väldigt mycket trevligare när man hittar på bra saker tillsammans en vanlig torsdagskväll. På helgerna är det ju lyxigt att bara vara ledig, så då har jag inte så stora krav.

Ikväll sågs vi på stan, åt middag på Vapiano och var sedan på bio (Seven Pounds med Will Smith - bra, sorglig och stark film). En finfin torsdagskväll!

- Rester från gårdagens middag blev en riktigt god lunch idag; filodegsrullar med lammfärs och fetaost. Matlådor är verkligen en räddare i nöden, för trots att jag jobbar hemifrån flera dagar i veckan har jag ju inte precis tid att stå och laga någon avancerad lunch. Det gäller att klara av sina jobbtimmar så fort som möjligt.

- Eftermiddagspromenad i soligt vinterväder. Lite kallt, men otroligt skönt. Ni kan knappast ha missat att jag har längtat mig blå efter solen på sistone, så gissa om jag njöt. Underbart!

Jag längtar väldigt mycket efter blå himmel, solsken, fågelsång, vårlukt och tio graders värme. Min vårlängtan blir bara mer och mer intensiv för varje år. Eftersom jag går på solceller är det ett ganska hopplöst läge just nu. Jag tankade så mycket sol jag kunde under sommaren och i början på hösten, men var ska jag fylla på depåerna nu?

Inte blev längtan mindre av att jag gick förbi ett par skobutiker som skyltade med vita sneakers idag. För jympaskorsjunkien är det ungefär som att locka små barn med godis.

De rosa tulpaner som stått på byrån i vardagsrummet den senaste veckan har dokumenterats väl. Till en början var de krispiga, nu är de snarare trötta och lite halvnakna. Med ett macro-objektiv hade bilderna blivit ungefär tio gånger bättre. Ett sådant står på min önskelista, men jag vet inte om det är just ett macro jag vill ha allra helst. Svåra beslut.

(more…)

Ikväll var jag ytterst nära att torka händerna på nygjord pasta som M hade hängt på ett av köksskåpen i väntan på kokning. Eftersom vi i vanliga fall har en kökshandduk hängande just där. Tur att jag hejdade mig i sista sekunden.