Hos Helena

Jag har tagit en bild på Theodor! Jag tror att han är den mest fotade katten i världen. Han är den sötaste också. Och tröttaste. Dessutom har han en egen fleecefilt som han ligger på i soffan. Bortskämd. Och gosig.

Jag är som allra tröttast på torsdagarna. Då har veckan rullat på, jag har precis avverkat en dag på jobbet och kroppen är lite sliten. Skönt förstås att det är fredag imorgon.

Den bästa avkopplingen är en lång och varm dusch och en kopp Kusmi-te (jag köpte en stor burk “Troika” i tisdags, så jag klarar mig ett tag). Nu ska jag dessutom klicka igång ett avsnitt av den danska serien “Nikolaj & Julie” innan det är läggdags. Och när jag väl ligger under duntäcket blir det Luftslottsläsning.

Den tredje, och sista, Stieg Larsson-boken finns i pocket nu. Jag började läsa igår och nu vill jag helst inte göra något annat. Innan jag började läsa bläddrade jag lite i bok nr två för att uppdatera mig om vad som hände där på slutet för ett år sedan. Efter 80 sidor är jag redan fast. 620 sidor kvar.

Dagens kändisspotting: Lars Wallin (i snygg beige linnekostym - förmodligen inte köpt på HM) och Ara Abrahamian (inte alls så biffig i verkligheten som på tv).

Jag har gjort något lustigt idag på jobbet; använt en diskett. En man i 50-årsåldern bad om hjälp med att skriva ut en sak och kom till mig med en diskett. Jag blev lite förvånad, men höll god min och tänkte att det här måste jag blogga om.

Jag trodde att alla använde usb-minne 2008. Så är icke fallet.

Jag har inget eget plommonträd att plocka ifrån, men det duger gott att köpa plommon i mataffären eller på Hötorget. Och minnas barndomens plommonätande hemma hos farmor och farfar. Ojoj, så många gånger jag har fått ont i magen…

nöjd med: att ha tränat på gymmet idag OCH promenerat från city och hem
i: morgon kväll är det möte på jobbet igen. Långa möten är inte min tekopp.
skor: Vagabondsneakers som jag fyndade på rean - 70% rabatt!
dricker: Kusmi-te
borde: krypa ner under täcket
äter: minst en kiwi om dagen
kläder: just nu en vit t-shirt med svart tryck och grå mysbrallor
läser: “Brunstkalendern” av Emma Hamberg
gör gott: M. Alltid M.
i kylskåpet: Västerbottensost som är vansinnigt god på rostat surdegsbröd
sover: helt okej
har: höstkänsla
senaste inköp: en Brämhults hallondryck på väg hem från träningen i eftermiddags
funderar på: hur hösten kommer att bli
längtar: efter solen

Vi har letat efter nytt soffbord i flera år. Mitt gamla bord i björk har hängt med sedan boet i lillstaden. I perfekt höjd för att sitta vid soffbordet och äta och med en praktisk hylla för tidningar och annat jox, men slitet och inte särskilt snyggt. Det visade sig dock vara allt annat än lätt att hitta det där perfekta bordet och vi har svängt åt en massa håll innan vi bestämde oss för vilken modell vi skulle ha. Till slut hittade vi ett satsbord i valnöt på Mio och nu är det på plats. Tillsammans med lite nytt lullull blev vardagsrummet som nytt.

Borta är slackersvardagsrummet där vi satt och åt i soffan och la upp fötterna på bordet. Frågan är hur vi ska kunna vänja oss vid ett vuxet beteende? Och inte minst att sitta vid matbordet en meter bort och äta.

I fredags satt jag vid Stadshuset och läste i två timmar. Underbart. Tanken slog mig att det kanske var sista behagliga utedagen för den här säsongen och med tanke på hur burrigt och höstigt det har varit idag är jag glad att jag njöt av utetiden i fredags. Förhoppningsvis kommer det åtminstone någon lite varmare dag framöver, för de där timmarna vid vattnet är meditativa. Oslagbara.

Igår var jag och M och såg två fotoutställningar; dels Lennart Nilssons “Någonstans i Stockholm” på Kulturhuset och dels “Pressfotografins barndom” på Konserthuset. Två utställningar som definitivt gick hand i hand - fina Stockholmsbilder. Utställningarna pågår fram till 7 september resp. 23 augusti och är väl värda att se. Allra mest imponerad blev jag av kvalitén på pressbilderna från 20- och 30-talet.

Idag åt vi frukost med Maria och J på Caffè Ugo och promenerade sedan in till stan. Trist väder, men regnet höll sig i alla fall borta under tiden vi var ute. Jag shoppade byxor, top och kofta på Zara och gick sedan hem till Kungsholmen igen. Resten av söndagen blir soft; OS på tv, datortid, en bok och lite matlagning.

Jag hamnade mitt i Djurgårdsklacken på T-centralen idag. Det var högljutt. Ännu mer omöjligt att tänka egna tankar var det när vi delade tunnelbanevagn. Ojoj, vad de sjöng. “Alla som inte hoppar är Gnaget-svin” och så hoppade de jämfota i takt. Tågvagnen vibrerade. Och jag var lite glad över att bara bo en station från T-centralen, medan de glada, öldrickande och sjungande killarna fortsatte till Råsunda.

Säga vad man vill om fotbollsanhängarna, men fenomenet är fascinerande. Att vara 100 %-igt trogen sitt lag och i princip inte kunna fungera i vardagen om det går dåligt för laget. Fascinerande, som sagt.