Life is a bitch
Livet suger just nu. All energi går åt till att hålla mig ovanför vattenytan. Bakslagen kommer med jämna mellanrum; nya krämpor eller andra motgångar. Nu orkar jag inte ens försöka vara glad längre, utan har bestämt mig för att tjura ett tag. Moget beslut. Eller inte.
Svanskotan är fortfarande vansinnigt öm och jag försöker att sitta så lite som möjligt. Det ställer till det, för jag kan ju inte äta lunch ute, fika eller ens gå hem till vänner och liksom räkna med att kunna lägga mig på soffan. Jag är förresten helt sjukt trött på att min omgivning alltid får anpassa sig efter mig. Eller att jag alltid är den som kommer med trista besked, som folk tycker synd om och bekymrar sig över. Det förvånar mig inte om det finns de som tror att jag är mytoman, för jag råkar ju ut för saker som varken jag eller andra har hört talas om tidigare.
Idag tog jag nog ett steg i rätt riktning i alla fall. Jag träffade en sjukgymnast som efter bara några minuters undersökning kom fram till att mitt bäcken är snett och att det inte alls är konstigt att svanskotan har hamnat på sniskan (och jag kan inte låta bli att undra hur det kunde undgå sjukgymnasten som jag träffade för två veckor sedan?). Hur ont det gjorde när hon tryckte på de onda ligamenten kan jag inte ens förklara. Nästa vecka ska hon ev. sätta akupunkturnålar i de ömma punkterna. Risken är stor att jag inte dyker upp och att hon får sticka i en…apelsin istället (är det inte i apelsiner man stick-övar?.
Antingen fortsätter jag att vara trist och dryg här eller så bloggpausar jag ett tag. Osäkert vilket.
En stor kram till dig. Skickar massa styrkekramar till dig. Hoppas denna sjukgymnast vet vad tusan den sysslar med. Kanske skulle behöva uppsöka en kiropraktor som ordnar till så du inte behöver vara så sned i bäckenet?
Spy gala och skrik, det känns lite bättre för stunden iaf om man får göra det ibland och inte bara bita ihop ständigt och jämt.
Comment by Maria — 24, June, 2008 @ 9:13 pm
i know what you’re talking about! är också sjukt trött på att vara sjuk
och sedan är jag också sjukt trött på att oroa mig för FK´s nya regler angående ersättningar, bläääää!!! hoppas att du snart mår bättre gumman, tänker på dig & skickar styrkekramar!
Comment by lena — 25, June, 2008 @ 2:40 pm
Helena, har haft samma syndrom med svanskotan som dig. Höften var rejält sned och det var SElänken?! som var helt ur led. Världens bästa naprapat hittar du numer på andra sidan bron i SALK hallen. Kan bara varmt rekomendera henne. Hon har gjort underverk med allt och behandlar nu min lilla mamma med 5! diskbråck i nacken. Maila mig så får du hennes nr. Jag har tom flugit upp för att gå hos henne med min skruttiga gamla flygvärdinne/gymnastrygg. Kram på dig!
Comment by Mimmi — 25, June, 2008 @ 8:01 pm
jag kan följa med till akupunktören så att du inte smiter, jag håller idig helt enkelt!
och om du vill så kan du få vara sur och grinig i vår trädgård. Vi kan hämta dig! Men då måste du äta lite muffins också!
Comment by Elin — 26, June, 2008 @ 11:25 am
Skriv ändå….vill hellre läsa gnäll än inget alls.
Hoppas du snart mår bättre.
Comment by Jenny — 26, June, 2008 @ 2:12 pm
Pausa om du känner att du behöver, men känn inte att du inte får gnälla här, för det är helt ok att göra när man har ont eller livet är djävligt. Så det så!! Skickar massor av styrkekramar och goda tankar!!!
Comment by Jenny — 26, June, 2008 @ 5:48 pm
Tack för peppning och kramar!
-> Maria: Jaa…. ibland är det skönt att avreagera sig lite. Även om det inte riktigt är min grej… Fast jag kanske måste lära mig.
Jag mailar dig!
Det är svårt att inte skriva alls.
-> lena: Det är ett jäkla skit, ontlivet. Tack och lov har jag sluppit oroa mig för FK-beslut hittills. Jag håller tummarna för dig!
-> Mimmi: Det sitter en gymnastrygg på mig också.
-> Elin: Jag tar med mig Kusmi-burkarna och kommer till dig och flickorna i trädgården.
-> Jenny: Det blir nog gnäll.
-> Jenny: Jag kanske fyller gnällkvoten för i år, på en vecka eller så.
Comment by Helena — 26, June, 2008 @ 5:58 pm