Hos Helena

Idag slog det mig hur skönt det är att inte Gullevi ringer längre. En otrolig lättnad.

Samtidigt undrar jag hur många hundra gånger i veckan hon ringer till vårt gamla nummer. Fast det kan hon ju fortsätta med utan att det är jobbigt för någon. Hemtjänsten som hon försöker ringa till lyckas hon ju ändå nå typ 45 gånger per dag.

Lilla tanten.

Den här helgen har varit väldigt lugn. Energiladdande. Mycket sömn, några promenader och caféfrukost. Saker jag mår bra av.

Den extra vintertidstimmen som dök upp inatt var inte dum. Jag var uppe på benen lite tidigare än vanligt, vi åt frukost på Café Frankfurt, satt och njöt länge och var sedan i stan innan butikerna öppnade. Det var konstigt. Så istället för att avvakta att klockan blev 12 och butikerna öppnade, promenerade vi en sväng och åkte sedan hem. Utan att ha shoppat ett smack.

I fredags var jag förresten på Ljunggrens papper och botaniserade. Det blev ett lyckat besök, för när jag gick hade jag köpt lite material till årets julkort. Ytterligare några inköp behövs, men korten är formade i tanken. Om jag sätter igång med tillverkningen ganska snart råkar jag förhoppningsvis inte i samma tidsnöd som förra året. Eller som alla år innan dess.

Jag promenerar mycket. Rensar hjärnan, lyssnar på musik (nu är det mycket Kent i lurarna) och rör på kroppen. Det är skönt.

Häromdagen låg ett G på gatan. Bara så där. Det hade nog rymt från ett alfabete. Stackars F och H som blev av med sin kompis.

Jag tog några bilder på Gula löv efter att jag hade sett det där G:et. Som av en händelse.

Ibland när jag fotar något får Theodorkatten för sig att posera och liksom ta över fototillfället. Han är en linslus. På de här bilderna ser han lite tjurig ut. Jag tror att han kände sig försummad eftersom jag haft fokus på annat i en liten stund (när jag fotade de fina blommorna). Sötkatten Theodor!

Fina svärmis skickade blommor till mig igår. Superfina blommor.

Peppningskramar är bra. <3

M är söderut och hälsar på sin mamma i helgen. I vanliga fall har jag inga problem med att vara ensam, men nu när jag inte är i mental högform är det lite kämpigt. Riktigt fånigt egentligen, men så är det. Vid sådana här tillfällen blir det dessutom extra påtaligt att familjen bor långt bort. Det är inte precis plättlätt att bara åka hem till mamma och pappa en liten stund för att få sällskap och peppning.

Planen för helgen var att sysselsätta mig lagom mycket utanför boet med saker jag verkligen tycker om. Ett smart drag.

Idag åkte jag till Bondens Egen Marknad på Katarina Bangata där de har lokalproducerade matvaror. Mest grönsaker. Jag köpte nyskördade morötter och rödbetor från Skilleby Trädgård och inlagd squash från Åkerby Handelsträdgård. Finfina grejer. Trist nog var det sista marknadstillfället för hösten idag, men i december är de igång igen (8, 15 och 22 december).

Jag är ingen frekvent Söderflanör, men gillar atmosfären. Idag passade jag in ganska bra bland alla andra jympadojjor, men jag är inte på långa vägar lika hipp som Söderbönorna. Egentligen är det märkligt att klimatet kan skilja så mycket på bara ett par t-banestationer (och nu menar jag inte klimtatet som i vädret…). Och i ärlighetens namn känner jag mig allra mest bekväm hemma på Kungsholmen.

Jag fortsatte utflykten till nya gallerian Skrapan på Götgatan. Restaurangen Imperiet verkar grymt bra och ska testas när den värsta ruschen lagt sig.

På Akademibokhandeln blev jag sittande en stund. Bläddrandes i kokböcker, fotoböcker och bland pocketnyheter. Bra idé att ha en liten läshörna mitt i butiken. Och så gillar jag verkligen Akademibokhandelns avdelning med tidskrifter av alla möjliga sorter. När jag gick ut från bokbutiken hade jag fyllt på min önskelista med flera titlar. Får se om jag kan vänta ända till julafton med alla…

Innan jag landade i boet gjorde jag ett stopp på Café Frankfurt där jag åt en grillad macka med mild alpost och lufttorkad fläsfkilé. Och chips.

Lördagskvällen blir lugnlugn. Kattgos och Grey´s Anatomy. Behagligt.

Och imorgon kommer M igen. Härligt.

Min energi är slut. Borta. Jag får ingenting gjort. Orkar inte ens svara på mail. Trött både i kroppen och hjärnan.

Allra helst vill jag bara ligga i sängen och titta på Grey´s Anatomy på dvd och gosa med Theodorkatten. Men i verkligheten måste jag ta mig iväg till gymmet och träna (bara tanken på att få mer ont och förmodligen ligga vaken inatt gör mig varken piggare eller på bättre humör) och jobba.

nöjd med: dagens promenad
i: kväll kommer A på besök
skor: jympadojjor
dricker: Coca Cola just nu
borde: vila
äter: fisksoppa ikväll
kläder: vit top, grå v-ringad tröja och jeans
läser: “Alla var där” av Lauren Weisberger
gör gott: M. Det är fantastiskt att leva ihop med en så fin människa. <3
i kylskåpet: moster M:s inlagda gurka. Otrooooligt god!
sover: inatt sov jag som en liten gris
har: en trött och ontig kropp
senaste inköp: lite allt möjligt på Vivo för 190,50 i eftermiddags
funderar på: när jag/vi ska åka till lillstaden i jul. Planering är ett julmåste
längtar: efter lite värme

Jag har varit på konferenskryssning med jobbet i 24 timmar. Nu är jag trött. Riktigt rejält trött. För få sovtimmar, för mycket sittid och för dålig luft.

Imorgon har jag inget inbokat på dagen. Skönt. På kvällen kommer däremot vännen A från lillstaden på besök. Hon har aldrig varit hemma hos oss, men nu när hon är i Sthlm på kurs i ett par dagar kommer hon förbi. Kul!

Jaha… klockan är 20.10. Hur tidigt kan man gå och lägga sig egentligen??? Om jag håller mig vaken till 21.30 känns det som en bragd.

Igår eftermiddag tränade jag på gym för första gången sedan ryggkraschen i slutet på maj. Under de där dryga fyra månaderna har jag inte tränat något alls mer än min dagliga promenad. Under den allra sämsta perioden kunde jag knappt gå gatan fram och tillbaka, men nu är jag uppe i nästan en hel timmes promenad i ganska högt tempo (och med bra musik i lurarna!). Så trots att jag inte har gymtränat, har jag rört på mig lite.

Nåväl, träningen igår gick bra. Sjukgymnasten gav direktiv, jag utförde och fick beröm för min kroppskontroll och kännedom om vilka muskler som ska arbeta. Det var jobbigt, trots att jag medvetet tog det väldigt försiktigt. Igår på kvällen var jag så klart trött och det onda accelererade. Inatt somnade jag kl fyra ungefär. Trots en dunderdos med tabletter. Huuu. Om det ska fortsätta så här (träning på dagen och sedan en sömnlös natt med en massa ont) blir det banne mig inte lätt att komma upp i två träningstillfällen per vecka. Giv mig styrka.