I lägenheten ovanpå
I början av sommaren såldes lägenheten ovanpå oss. Till ett löjligt högt pris med tanke på att den var helt orenoverad. Vi, som har ett på pricken likadant bo, gottade oss åt tanken på pengarna. Så klart. Särskilt med tanke på att jag bor ihop med Ernst-M som har inte har gjort annat än renoverat sedan vi flyttade in.
Sen började den nya ägaren renovera. Tokrenovera. Under min semester var jag helt övertygad om att grannen plötsligt skulle komma farandes genom taket i köket. Det vibrerade och lät som om han körde med ångvält där uppe.
Och efter renoveringen var det tyst. Ett tag.
Sen började jagharfestvarjehelgfasen. Huset är lyhört, vilket han nog inte har en tanke på. Vi hör exakt vilken låt de spelar och förra helgen hörde jag t o m att han hade en skånsk tjej på besök. Och när man är på toa hör man att gästerna ölkissar (fast det kan de ju inte hjälpa).
Håhå… Den där dollarglädjen i början av sommaren har bytts mot vafanmåstedehafestvarjehelg-irritation. M är så väluppfostrad att han inte blir irriterad. Jag blir halvrabiat ibland. Frågan är hur långt bort den första påringningen är. M är på turné söderut i helgen, så ingen kan hindra mig… 
