Lördag

18, February, 2006

M jobbar väldigt mycket för tillfället. Kopiöst mycket. Det återstår ytterligare några intensiva och mastiga veckor innan han ska byta jobb och nu måste så klart allt avslutas och dokumenteras. Sedan ett par månader tillbaka är det sexdagarsveckor som gäller. Helgerna blir korta. I kombination med att vi båda två (mest jag… den av oss som jobbar i särklass minst antal timmar/vecka… typ en tredjedel eller nåt) är trötta så gäller det att gotta sig och göra bra saker som kräver lagom mycket energi när vi är lediga tillsammans. Vi lyckas, tycker jag. Och det är på inga sätt synd om mig för att M jobbar mycket.

Idag åt vi frukost på Latte. Med var sin tidning, tänt ljus på bordet och våra resp. standardfrukostar. Och pussades över bordet. Det är livskvalité. Och just den där investeringen i sig själv/förhållandet gör så gott att det nästan är löjligt. Vi fortsatte in till city; M till en bokhandel för att leta efter en databok och jag till Panduro för att köpa papper och pärlor. Också bra. Så till Åhléns City där vi köpte mattallrikar och en skål. I eftermiddag har vi tittat på OS och nu har vi parkerat vid var sin dator. Håhåjaja… obotliga datanördar. Jag gör ett halsband samtidigt… och tittar på ännu mera OS. Om en timme blir det oxfilé, hasselbackspotatis och balsamsås. Och Melodifestival.

Det är så här de lediga dagarna ska vara. Det är så här livet ska vara. Jag klagar inte ett endaste dugg. Jag njuter.

3 Comments »

The URI to TrackBack this entry is: http://hoshelena.blogsome.com/2006/02/18/lordag/trackback/

  1. Är det något jag har lärt mig under min ungdom och tid som vuxen, så är det att ta vara på varje dag. Man kommer på det när man förlorar någon närstående. Jag kan garantera att mina värderingar inte hade varit de samma, kanske vissa, om jag inte hade varit med om det jag har varit med om.
    Björn Strauss dog 1993, samma år dog mormor Margit. 1996 försvann Jimmy Friberg på Oslo färjan då vi firade att vi hade vunnit en fotbollsturnering. 1999 dog Dan som jag var assistent för. Plus alla tråkigheter jag har mött i mitt yrke. Död och elände. Låter deprimerande, och visst är det. Men det är då, efter ett tag, man tar lärdomen med sig. Det där att man ska ta vara på varandra. Älska, krama, pussa, säga orden till dom man bryr sig om. Gärna utan anledning.
    Jag bli så glad när jag hör och läser det du just har skrivit Helena. Att ni har hittat er balansgång i livet och att ni är nöjda med det. Pappa B och jag pratade om detta bara härom dagen. Han fick på samma dag reda på att 3 st i hans bekantskapskrets hade gått bort. Någon alldeles för tidigt. Vad ska man säga? I mitt tycke som jag sa innan:
    Ta vara på varje dag.
    Lev och må så gott det går.

    Kram P

    Comment by PO — 18, February, 2006 @ 10:28 pm

  2. vad härligt att du njuter av dagarna gumman, det är precis så som det ska vara :) ha en riktigt mysig söndag, KRAMAR!

    Comment by lena — 19, February, 2006 @ 12:09 pm

  3. åh, glömde! er middag lät sååå god, hur gör man balsamsås? :) kram igen!

    Comment by lena — 19, February, 2006 @ 12:11 pm

RSS feed for comments on this post.

Leave a comment

Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>


Get free blog up and running in minutes with Blogsome | Theme designs available here